Mitt 2009 - part 1

Antar att det börjar bli dags att summera mitt 2009, nu när Nyårsafton står på tröskeln. Ett mycket fint år i det stora hela, tycker jag. Men känns ju lite tamt att bara skriva sådär, så här kommer en utförlig genomgång:

Nyåret ringdes in på en fest hemma hos Emelie med massor av härliga peeps. Vi åt middag, drack alldeles för mycket och sjöng singstar. När klockan slog tolv stod vi ute på balkongen och jublade.


Det största som hände i januari, förutom att jag upptäckte ett oerhört fiffigt program vid namn Poladroid, var en spelning på BQ. The Majority Says värmde upp och Guldgossen avslutade. Jag och Anna dansade tills vi föll ihop. Nästan i alla fall.


I februari började ångesten. Det var dags för individual oral commentary i Svenska och mocks började närma sig. Festkvällar ute i vimlet med fina vänner hjälpte dock.


På alla hjärtans dag hade jag planerat att ligga hemma och vara sur och deprimerad, men innan den planen hann sättas till verket ringde Alexandra och bjöd över mig på en singelkväll! Alex, Kakan, Micka, Johan och Micke förgyllde kvällen och även om vi började kvällen i stillhet hos Alexandra så avslutades den rätt så vilt någonstans inne på Platens.


I mars ville jag ta tag i fotandet igen, så vi ordnade upp en photoshoot! Olivia, Emelie och Sara fick vara modeller och det var så kul att vi sa att vi skulle fortsätta ha det som onsdagsaktivitet. Dock rann det ut i sanden och vi ordnade bara ett till foto-tillfälle.


En annan spännande sak som mars bjöd på var ett Star Wars-maraton. Under en kväll hemma hos Tobias såg vi (nästan) alla filmerna på raken! Dock var det ingen vaken i slutet av sjätte filmen.


I April bestod mina dagar mest av råplugg inför exams, samt jobb på Mattias båt. Det tyckte inte jag var så värt att dokumentera, så det har jag inga bilder på. Och nu har inte jag tid att skriva om resterande månader, så det får bli en cliffhanger helt enkelt.
To be continued. Ha ett fint nyår allihopa!

Otroligt underhållande lista

Nämn något som gjorde dig glad igår: Att filmen ”A Clockwork Orange” tog slut.
Vad gjorde du kl 08 imorse: Snarkade i Martins nacke.
Vad gjorde du för 15 min sedan: Läste min dagbok.
Det sista du sa högt: Sjöng med i A Camp’s ”Stronger than Jesus”.
Det senaste någon sa till dig: Minns inte.
Vad har du druckit idag: Vatten, cola, mjölk, varm choklad.
Vad var det senaste du åt: Potatismos.
Vad var det senaste du köpte: Hemligt.
Vad är det för färg på din ytterdörr: Brun.
Vad är det för väder hos dig nu: Snöigt.
Godaste glassmaken: Rocky road, såklart.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Nej, vad är det för töntigt uttryck egentligen? Jag hatar det. Jag tänker skriva ett inlägg där jag argumenterar mot detta uttryck någon gång i framtiden.
Sover du tungt: När jag väl somnat, ja.
Drömmer du mardrömmar: Ibland.
Trivs du med ditt jobb: Har inget. So yes.
Favoritklädsel: Finklätt!
Favoritlåt just nu: The Pogues – Fairytale of New York.
Vad ser du om du tittar till höger: Min adventsljusstake.
Vad gör dig glad just nu: Att det är lov!
Vad ska du göra härnäst: Tänkte sova lite faktiskt.
Höger eller vänsterhänt: Högerhänt.
Humör just nu: Lite halvorolig faktiskt.
Favoritgodis: Sånadära blårosa sura flaskor.
Kläder just nu: Jeansleggings och vitblårandig tröja.
Sommarplaner: Eventuell eurotrip, annars blir det väl någon festival.
Hur många kuddar sover du med: Fem-sex stycken.
Spelar du något instrument: Tamburin.
Morgon eller nattmänniska: Nattmänniska.
Vad är viktigast för dig: Att ha hopp.
Är du kittlig: Svar ja.
Snarkar du: Nej, men har hört att jag skrattar i sömnen ibland!
Stjärntecken: Skytt.
Äckligaste insekten: Spindel!!!
Längtar du mest efter just nu: Att somna.


Innan jag dör

 

Rätt många i min vänskapskrets vet om att jag har en lista på saker jag måste göra innan jag dör. Jag började skriva på listan någon gång i ettan på gymnasiet för att motivera mig själv om att uppleva saker och för att inge lite hopp om en fin framtid. Listan är full av olika punkter, en del handlar om platser jag måste se och andra om sånt som man bara måste uppleva. Några essentiella punkter:
- Hoppa bungeejump
- Åka Transibiriska järnvägen
- Bli ormbiten

Vissa saker har blivit borttagna från listan, då de inte var så seriösa eller för att jag slutat förstå det fina i just den upplevelsen, som till exempel:
- Förföra Kristian Anttila
- Pierca läppen två gånger till
- Byta namn till Äpple

Andra saker har redan blivit uppfyllda:
- Anmäla mig till donationsregistret
- Nakenbada
- Dricka absint

Nu är det inplanerat att bocka av ännu en livsviktig upplevelse, nämligen uppträda på Skylten! På fredag har TLBOB blivit erbjudna att spela på en tjejkväll på Skyltens fina scen, vilken vi stått framför och dansat åh så många gånger. Tanken på att vi ska spela på samma scen som Billie the vision och Anttila har gjort är riktigt skräckinjagande och helt underbar. Det kommer bli succé, precis som igår.

Min karriär som sångerska


Michal, jag, Amir och David på IB Christmas Party 2007.

För några timmar sedan stod jag på scen i Katedralskolans aula inför en publik med hundratals människor och sjöng Can you feel the love tonight? med Tyler. Nu i efterhand känns det som det var en dröm. Eller nej, jag har en blackout från ögonblicket jag tog första tonen tills applåderna kom. Jag minns att jag fram tills att det var min tur att sjunga inte mindes vad för ord som stod på tur. Men det ordnade sig ändå till slut.

Innan uppträdandet kände jag oerhörd ångest. Jag tänkte för mig själv att vi borde ställa in, jag borde sluta ställa upp på sånt här och jag klarar inte av det. Turligt nog var vi det första framträdandet. Väldigt skönt, då ångesten kunde få gå över tidigt och jag skulle kunna njuta av resten av showen. Men ångesten gick inte över.

På lördag ska jag uppträda igen, denna gång på Elsas Hus och med TLBOB och med ungefär nio låtar istället för en. Det känns riktigt fruktansvärt. Roligt, men fruktansvärt. Jag hatar att stå på scen. Ändå var detta mitt fjärde uppträdande på IB Christmas Party och sedan har jag ju Sköna Gröna Grebo-spelningen i mitt förflutna också, där det när vi spelade var över 1000 personer. Jag förstår inte varför jag fortsätter att säga ja till erbjudanden som involverar att stå på en scen och få extrem ångest.

Sen sa Martin att jag var modig och då förstod jag med ens varför jag fortsätter att ge mig upp på scenen.

RSS 2.0