Angus, thongs and perfect snogging



Ett skepp kommer lastat med film- och musiktips! Filmen Angus, thongs and perfect snogging och bandet (musiken) Stiff Dylans. Filmen är en typisk tonårsfilm, där tjejen och killen blir kära men problem naturligtvis kommer i vägen. Inte en speciellt djup film, men en bra sådan ändock. Att han som spelar killen är Aaron Johnson skadar såklart inte.

Killen i filmen spelar i ett band, Stiff Dylans. Det här bandet finns på riktigt, dock är inte Aaron med i det. Deras låtar Ultraviolet och Ever fallen in love som är med i filmen är riktigt bra, så se filmen och lyssna på musiken!


Måste också tipsa om filmen the Hangover, det roligaste jag sett på länge! Och den här låten från filmen går bara inte att inte älska.

Ibland får man skryta

Okej, det här blir det tråkigaste inlägget någonsin men jag måste få skryta för någon. I augusti någon gång fick vi IB-elever som genomgått exams i maj hem ett brev. I brevet stod inte bara betygen (vilka vi redan fått hem) utan även hur bra det gått på de olika komponenterna av betyget. Till min stora förvåning hade jag fått en sjua (högsta betyg) på min Historical Investigation!

Historical Investigation är ett historieprojekt på max 2000 ord, vilket jag kämpade massor med för att få till något att bli stolt över. Jag letade fakta i ungefär alla böcker som jag kunde hitta på biblioteket. Jag skrev om Sovjets inblandning i Vietnamkriget och när jag var klar kändes det så himla bra.

Idag hade jag fått mejl från min historielärare, som för övrigt är en av de bästa lärarna någonsin, där han skrev att min uppsats kommer användas som exempel för hans nuvarande klass när dom ska skriva sin Historical. Detta gjorde min dag. Jag är stolt över mig själv!

Känn ingen sorg för mig, Maxim

För sisådär ett halvår sedan började en klubb i stan vid namn Maxim med att ha karaoke-onsdagar. Jag bestämde mig för att alltid vara närvarande och se till att folk kände igen mig på stan som hon som brukar sjunga karaoke på Maxim. Så öppningskvällen såg jag till att några kompisar delade min positiva syn på scenlivet och vi gick dit. Flera fina låtar sjöng vi till, Håkan Hellströms Känn ingen sorg för mig, Göteborg, Arvingarnas Eloise och Jason Mraz I'm Yours för att nämna några. Jag kände att det här verkligen var hur alla uteställen borde se ut, glada miner och en scen.

Vi gick dit en gång till, sen rann det ut i sanden precis som allt annat.

Fem dagar



Jag sitter framför min fina nya dator, vilken inköptes för att hjälpa mig på traven med skolarbetet, och funderar. På tisdag börjar skolan igen. Ångest för vissa saker: Extended Essay, vårat 4000-ordsprojekt som skrivs över sommaren, ska lämnas in; dagarna blir fyllda av lektioner istället för massor dötid; stressen återvänder.

Samtidigt ska det bli riktigt skönt och riktigt kul att få börja igen. Jag börjar en ny klass, som jag redan nu tycker är bättre än min gamla klass som inte direkt var något att hurra för. Det kommer bli skönt att få in lite rutiner i livet igen efter två månaders slöande. Det kommer bli kul att träffa människor varje dag igen. Och det kommer bli riktigt kul att få nolla.

Captivated by the way you look tonight



McFLY... Så lätta att älska. Klicka för mer.
Jag är inte sponsrad av Spotify, vilket det kanske verkar som. Jag är bara ett stort fan.

Memory lane

Idag, under en stund av oerhörd tristess, när jag irrade runt på internet hittade jag min största internet-crush någonsin. En kille från Falkenberg, två år äldre än mig. Killen som fick mig att vilja pierca läppen. Detta är alltså ingen som jag någonsin pratat med, bara en som jag tittat på åh så många gånger och suckat för att han var så fin.

Det var när jag var sisådär 14-15 år som jag fick upp ögonen för pojkar med svarta snedluggar, kajal och ringar lite varstans i ansiktet. Livet kändes mest meningslöst och svårt och jag förstod med ens det fina i My Chemical Romance, the Used och Bullet for my Valentines låtar.

Jag hittade den här killens bilddagbok och tänkte att precis som han och hans kompisar lever, vill jag också leva. För trots att dom var plågade själar (klart dom var; de hade svart hår, piercingar och gillade såklart musiken) så hörde dom alla liksom ihop och kunde leva på det.
Så jag piercade läppen, färgade håret och på något sätt ledde det till fortsättningen av mitt liv.

Jag vet inte vart jag vill komma med det här inlägget egentligen, men att hitta tillbaka till den där killen fick mig att tänka tillbaka på den tiden. Inte blev jag lyckligare just för att jag ändrade mitt utseende, men det kändes samtidigt som att jag tillhörde något större. Det var ett sätt att ge uttryck för känslor man inte riktigt vågade ge uttryck för på andra sätt. Ett sätt att visa och känna samhörighet med andra som öppet kände ångest över att vara tonåring och inte veta vart livet var på väg. Ett steg på vägen.


   



Jag kan inte sova. Jag har problem med rutiner. När jag väl brutit en rutin verkar det som att den föralltid är förlorad och just nu verkar det som en omöjlighet att lära mig sova i tid tills dess att skolan börjar. Om två veckor.
Istället sitter jag och tittar igenom gamla bilder. Produktivt värre.

Bulan



Igår var jag på Liseberg med min bror och tre av hans vänner. Förutom regnet, vätan efter att ha åkt fem i en stock på FlumeRide och en megastor bula i mitt bakhuvud efter att ha halkat och tagit fallet med skallen var den en underbar dag! Balder var som vanligt bäst, eftersom den ger mest upplevelse under en längre tid. Kanonen, Uppswinget och Uppskjutet hade varit värda om dom varade längre än tio sekunder.

Kanske är jag bara bitter eftersom jag fortfarande har ont i huvudet eller för att jag blivit ännu mer förkyld. Pappa tyckte sig se, med sina magiska ögon, att det var tillräckligt illa däran med mig för att jag skulle stanna hemma hela dagen och sova. Jag ansåg mig vara tillräckligt med viking att klara att repa med TLBOB inför Sköna Gröna Grebo dock.

Nu är det bara 18 dagar kvar till våran spelning.

Gigapudding



Det här är den bästa reklamen jag någonsin skådat! Underbar jingel (om man nu kan kalla en 2 minuter lång sång jingel) och videon likaså. Älskar tjejen i röd mössa :)

Share my playlists

Som ni som har Spotify antagligen redan hört finns det en sida dedikerad till att dela med sig av fina spellistor, sharemyplaylists.com. Nu tänkte jag dela med mig av två av mina!

Get Psyched Mix - Har ni sett How I Met Your Mother vet ni nog var titeln på listan kommer ifrån. Barneys recept för en lyckad Get Psyched-lista är att börja med högt tempo och fortsätta med ännu högre tempo. Här finns bara bra låtar. Låtar med lite mer ös. Och med det menar jag att jag försökte hålla mig undan från låtar passande att dansa tryckare till. Men vissa låtar kunde jag inte motstå att lägga in ändå.

Yesterday - Kärlekssånger. I den här spellistan finns de flesta sorters kärlekssånger. Såna om lycklig kärlek, såna om olycklig kärlek och såna om kärlek som tagit slut. Njut.

Om ni inte har spotify tycker jag att ni borde, med alla medel, kämpa ert bästa för att skaffa det. Annars går ni ju miste om mina toppklassrankade spellistor och en hel del annat fint.

RSS 2.0